johannamina

Nu är det inte mycket som går som jag vill, jag hade som tänkt att börja leva mer "normalt" och sen de här med att jag skulle börja träna och allt, jag vill verkligen, men jag får inget gjort. Okej, visst jag har börjat smått men de försvann, jag har vänt helt på dygnet och de är så jävla tråkigt nu när jag verkligen skulle behöva att vara vaken från morgonen och klara mig igenom hela dagen, det började ju med att Liam va vaken hela nätterna sen så att han sov länge på dagarna gjorde mig ingenting men sen va de kört... & jag har börjat att sitta på helt andra sidor än att plugga körkort, vilken tur då att jag har kört mer känner jag annars hade jag verkligen mått skit! men nu känns de inge bra alls iafl, så jag hoppas nu att jag kan skärpa till mig. Imorgon så ska jag ut och köra igen, och då tänkte jag att jag kunde sitta nere på körskolan tills dom stänger, ska köra kl halv tre och dom stänger fem, så det borde jag ju klara av. Hon hade ju tänkt att jag skulle göra stadskörningen i mars så det är nog bäst att lägga på ett kål. Herregud, nu börja jag få lite panik här... Men, det kommer gå bra, bara jag verkligen tar tag i körningen nu. Men ska nog sätta mig med boken och en kopp kaffe efter att jag skrivit det här. 

 

Sen ska jag vara vaken och hoppas på att jag får sova i någon timme innan jag ska ut och köra sen ska jag fan vända tillbaka dygnet någorlunda, visst jag har alltid varit nattuggla men nu är de ju annat. Eller ja. Liam är ju så liten fortfarande och sover mest men de är ju lika bra att försöka, någorlunda dygnsrytm klarar jag mig med. Kämpa kämpa, men allt så löser de sig. Synd bara att jag är så jävla dålig på att ta tag i saker och ting. Men nu ska de gå, som sagt. Någorlunda :)