johannamina

Orken, tålamodet, lusten, allt är slut på mig och de känns som jag har nått gränsen till att inte bry mig längre. Men ändån, sliter jag med allting iafl. Jag bara går på ändån även fast jag inte orkar egentligen. Och visst går det lättare ibland men det tär verkligen. Dag ut och dag in. Men jag ska klara det här! Och det ska bli bättre. Jag pratar om min ekonomi just nu.. Men som sagt, jag ska få till det. Men fyfan vad det tär. 

 

 

Sen ni två som har svikit mig så otroligt jävla djupt, ni behöver aldrig höra av er igen! Jag vill absolut inte ha med er och göra och ni är inte värd att få finnas i mitt liv, så sluta hör av er mer för ni är död för mig. Speciellt du. Du har alltid varit en förebild för mig och alltid varit en jag älskat mest av alla. Och du väljer att göra såhär mot mig, jag vet att det där alltid har funnits där och förstört. Den där jävla spriten. Men jag fick nog.